rumbala

Efter många oförutsedda komplikationer så ska äntligen min mamma få komma hem från sin bypass-operation som hon genomgick måndag den 5 mars. Doktorn ringde och talade om att operationen gått som planerat och att mamma vilade ut. På onsdagen ringde samma doktor och berättade att det var ett kärl som inte gått att operera så de var tvugna att göra en ballongvidgning på denna. Särskilt viktigt var det att den blev åtgärdad eftersom den ledde till alla de andra kärlen som blivit utbytta under operationen.
Jag fick senare kontakta sjukhuset för att höra hur det gått och fick till svar att det gått bra. Under torsdag natt så ringde telefonen halv tre och detta var då från sjukhuset som berättade att min mamma hade drabbats av hjärtsvikt som ledit till lungödem, och att det var allvarligt. Så resterande timmar spenderade jag mest på att läsa, läsa och åter läsa om just hjärtsvikt och lungödem. Och det enda jag riktigt kunde få in i huvudet var att "dödlighet var vanligt". Vid åtta på morgonen kunde jag äntligen kontakta sjukhuset igen och höra hur det gått. Jag fick då prata med en sköterska som sa att mamma hade fått vätskedrivande och att hon fick kontinuerligt hjärtstärkandemedecin. Vid två-tiden fick jag prata med narkosläkaren som i alla fall kunde lugna mig med orden "det är inte livshotande längre".
Äntligen under lördagen den 10 mars så fick jag prata med mamma som fick syrgas och var alltjämt anfådd. Efter att legat på TIVA (Thorax-intensivsvårdavdelning) till måndagen kunde hon flyttas till vanliga vård och då började allt gå framåt. Fredagen den 16 mars fick hon åka till sitt hemsjukhus och idag den 18 mars  får hon äntligen komma hem. Då har hon spenderat 19 dagar på sjukhus. Kan tänka mig att hon har en rejäl hemlängtan.

Så det är nu allt börjar för mig. Jag ska skicka in en blankett för "vård av nära anhörig" till Försäkringskassan så att jag kan vara hemma hos henne och hjälpa till. Ett hus och en hund kan vara nog kämpigt när man är frisk. Samtidigt är det mycket som ska fixas på "priva nivå". Som att börja packa om vi ska flytta, lägenheten är ju uppsagd pga möglet och vi har blivit erbjudna en ny lägenhet i samma område. Just nu läser jag också en gymnasiekurs på distans (Praktisk marknadsföring A) som jag antingen måste hinna med innan (det är bara ett uppdrag kvar) eller ta en paus i. För den delen bråka med FK och min sambos a-kassa som betalat ut alldeles för lite pengar, dvs 4000-5000 kr för lite. Och ingen vet vart felet är. Så här får vi samtidigt knapra knäckebröd och inget annat.
Men vi tar en dag i taget, så kommer nog allt att bli bra. Underbart hur som helst att se att min mamma orkar med mer och mer och få se hennes framsteg.
Bloggandet kommer nog bli sporadiskt om något alls, eftersom mamma bara har vanlig modem-uppkoppling. Men tills dess ha det härligt och tack och lov att våren kommit. (Även om jag vaknade upp till snö i morse så är den borta nu igen).